Invigningsceremoni av kyrkofönster Söndag 5 November 2017, Allhelgonahelgen.
Album
Nio strålar riktas från Jesus ned över Sköns kyrka
Talet nio är i fornskandinaviskt sammanhang ett heligt tal, som beskriver tidrymden mellan livet och dödsriket.
Talet nio har en vidare mening och syftar på de nio månader som kännetecknar ett havandeskap.
Färden till dödens land går ”genom djupa mörka dalar” och varar i nio nätter, något som återkommer i den isländska dikten Solsången. Här talar skalden om nio runristande döttrar till Njord och att den döde får sitta på nornornas stol under nio dagar. Nornorna styr liv och död, och de är tre till antalet; Urd, Skuld och Verdandi.
Freyja är den som under namnet Urd spinner människornas ödestråd. Hennnes slända spinner livets trådar som ingår i livets väv. En gång om året upphör hon med sitt spinnande för att besöka sin älskade i dödsriket. När hennes slända slutar snurra, då tenen (som är den nordiska varianten på Orions bälte) står lodrät på himlen, då kan de döda komma tillbaka från dödsriket. Detta inträffar vid julnatten.
Rödlistade arter i Skön
som finns återgivna i kyrkofönstermålningen
Tre rödlistade arter, placerade vid motivets mur; Gulsippa, Klippbräcka, och Ryl.
Tre rödlistade arter, placerade i ramverk; Trubbhagtorn, Oxel och Ryl.
Örter
Biblisk ört som ingår i ramverk
Kvanne (Angelica archangelica)
När Carl von Linné beskriver kvanne heter den ”Engelsört”.
Den växer vild hos oss här i Sverige och är den ört som vi bidragit till resten av Europa med.
Det sägs att en munk, när han somnade utmattad av att ha tagit hand om pestsmittade, drömde att en ängel kom till honom med en ört som skulle bota, och att denna ört var kvanne.
Efter detta kom den i klostren söderut att kallas angelica. Man var övertygad om att kvannen stod under helgonens beskydd. (Källa: Österlen kryddor ”Trolldomsört och läkeväxt”, KÖPINGEBRO)
Kvinnornas ruta
Örter som ingår i ramverk respektive motiv
Kummin (Carum carri)
Inom folkmedicinen har det ansetts att kummin, genom sin kramplösande förmåga, kunde underlätta förlossningar, men också befrämja mjölkproduktionen.
Daggkåpa (Alchemilla vulgaris)
Det är lätt att förstå all mystik som tillskrivits daggkåpan när man en morgon ser bladets kant fullt av glittrande droppar, som så småningom samlas i mitten.
Det är inte dagg utan växtens egen saft man ser bilda denna glittrande droppe. Medeltidens alkemister fascinerades naturligtvis av fenomenet och trodde att droppen kunde hjälpa dem att finna det femte elementet, eller förvandla oäkta metaller till guld.
Daggkåpan har också kallats jungfruört eftersom den ansågs ha en sammandragande och stärkande effekt på underlivets muskulatur, samt göra brösten fasta och fina.
Symboler
I ramverk:
– Kristallögat (symbol för ljuset, helgon och visdom; Tallkottkörteln)
-Kummin
-Trubbhagtorn (med vita blommor och röda bär)
-Ryl
-Luktärt
-Kvanne (strandkvanne)
-Oxel (med röda bär)
-Fale Bure slott/Sköns medeltida kyrka
I kyrkofönstermotiv
-Gråal
-Daggkåpa (med vätskekristaller)
-Gulsippa
-Klippbräcka
-Lejon (sol)
-Uggla (måne)
-Lamm
-3 duvor
-2 änglar/Barnet/Prästen/
-Dopfunt (från 1100-talet/Gotland)
-Jesus väsignar
-Sköns kyrka från 1850
-Jordbruksbygd
-Bibel
-Vatten i rörelse(hälls från mässingkanna, respektive havet i förgrunden)
-2 Fiskar på dopfunt (symbol för tidsåldern)
-2 Runstenar
Min utgångspunkt
Dopets sakrament ska ingå i motivet
De fyra elementen ska ingå i motivet; Jord, Eld, Luft, Vatten
De fem sinnena ska ingå i motivet; Lukt, Syn, Hörsel, Känsel, Smak
Rödlistade arter i Skön ska ingå i motiv och ramverk
Sköns kulturhistoria ska lyftas
Treenigheten ska finnas i motivet
Sköns kyrka ska finnas med i motivet
Sköns medeltida dopfunt ska finnas med i motivet
Familj och släkt ska lyfta
Harmoni
En blinkning till Art Noveau/Jugend perioden
Beskrivning till
”Kyrkfönster”
DOPET ÄR PORTEN IN I KYRKAN
Målningen av Kyrkofönstret är utförd av konstnär Inger Westling. Jag är född och uppvuxen i Sundsvall och boende på Södermalm med man och två barn, i sekelskifteshus sedan 23 år tillbaka, med tillgång till ateljé. Jag är konstutbildad på KOMS i Sundsvall samt Idun Lovéns konstskola, inriktning Skulptur, i Stockholm. Därutöver är jag utbildad geografilärare och har arbetat i såväl förskola, grundskola som museum.
Jag valde motiv utifrån det kyrkliga sakramentet DOPET samt BYGDEN Skön.
Viktigt var att få med de olika symbolerna för DOPET, med det vackra gotländska Dopfunten i kalksten från 1100-talet som central symbol och blickpunkt i motivet. Dopet är porten in i kyrkan och vägen in i kyrkan går via Dopfunten. Här har jag placerat djurornament i dopfuntens fot; lejon, som symbol för solen, uggla som symbol för månen samt lamm som symbol för Jesus som offer. I dopfuntens skål har jag placerat människoornament; en kvinna och en man som lyfter händerna gemensamt för sitt barn samt mor- och farföräldrar som skymtar bredvid.
Det historiska är även min utgångspunkt i valet att placera en portal muröppning som utgör kyrkfönstrets form. Sköns gamla kyrka kan dateras till slutet av 1100-talet, med Skön som ett av Norrlands första kyrkliga centra. Försvarskyrkan hade enligt Johannes Bureus (ögonvittne 1601) förr varit slott och ”ther var Ringmur omkring fordom och var beflutit och kallades Sköns ö”. Nuvarande kyrka byggdes 1850, högt placerad på en kulle med fantastisk utsikt över nejden. För 10 000 år sedan en havsvik, under förkristen tid och fram till medeltid ett centrum för sjöhandel, senare odlad åker och hävd äng och nu Birsta köpcentrum. Vid kyrkan står två runstenar, uthuggna under kristendomens gryningsdagar.
Vattnet i rörelse i förgrunden, en stark symbol för Dopet, som bärare av den heliga människan. Vatten kan både ge och ta liv. Vattnets symbolik i Dopet är bärare av båda perspektiven. Vi får i Dopet del av Guds liv, ett löfte om ett evigt liv med Gud. Men vi får också dela döden med Gud i Dopet. Vi dör med Kristus från all världens synd för att också uppstå med Kristus som en ny, levande och räddad människa.
Det lilla barnets Dopkolt är vit, glädjens färg och dräkten är alldeles för lång. Den är en symbol för att det tar hela livet att växa i sin tro, i relation till Gud.
Gråal som livsträd och centrum i bilden, med sina löv och karaktäristiska kottar. Gråal växer i anslutning till vatten och är en rikligt förekommande trädart i Skön, som tidigare omslöts av havsvik.
Två skyddsänglar visar barnet vägen in till kyrkan. En ängel fyller vatten i Dopfunten från en kanna i mässing. Det är viktigt att vattnet är i rörelse och inte stillastående och unket. En andra ängel håller Bibeln i sin hand.
Blommorna är även de en symbol för Dopet. Mitt val utgår från örter, karterade vid biotopundersökningar utförda av Sundsvalls kommuns biologer under år 2015. För området Skön fann man tre särskilt skyddsvärda örter; Gulsippa, Klippbräcka respektive Ryl.
Gulsippa; flerårig ört i familjen ranunkelväxt som blommar med gula blommor i april och maj. Vanligt förekommande i Skåne och på Gotland. Fridlyst i Västernorrlands län. (Jag har placerat örten vid Dopfunten).
Klippbräcka; tvåårig körtelhårig ört som kan bli tre decimeter hög. Blommar i juni-juli med vanligen vita eller ljusgula kronblad. Stjälken är upprätt, sparsamt grenig och har en bladrosett vid basen. Växer på kalkrik mark, på sydbergsbranter, klipphyllor, rasmarker. Artnamnet Adscendens betyder ”som reser sig upp”. (Jag har placerat örten vid murens bas, mot väggen).
Ryl; ljungväxt som blommar med ljust rosenröda kronblad i augusti. Bladen är starkt sågade och läderartade. Förekommer i barrskog, stenig tallskogsmark. Användes tidigare som medel mot reumatism. (Jag har placerat två örter på murens båge).
Jesus som välsignar barnet med sin högra hand, placerad i fönstrets ”öga” i centrum av orange sol. Transparens/ ofärgat val för ögonvita, istället får vädret utanför kyrkfönstret sätta färgen.
Vit duva är symbol för Heliga Ande. En av de tre duvorna, den vita duvan längst upp till höger i bild, har en alkvist i sin näbb. Heliga Ande har varit i bygden, tagit en alkvist och därmed välsignat denna plats Skön.
Lammet/Fåret är symbol för Jesus lidande.
Korset och Korstecknet är en gammal kristen symbol som betecknar Treenigheten, alltså Gud som fader, Son och Ande och som samtidigt påminner om Jesu död och uppståndelse.
Namngivningen. Barndop. Prästen frågar: Vilket namn har ni GIVIT ert barn?
Vuxendop. Prästen frågar: Vilket ÄR ditt namn? Namnet uttalas vid Dopet som en bekräftelse på att nu kallar Gud just DIG att höra till Guds familj, DU och ingen annan.